Soldattorp nr 23, 25 & 26

Soldatboställe nr 23 under Sven Nilsgården

Detta ställe låg på samma plats som Alebäck ligger idag (se länk till karta).

 

Följande soldater finns noterade på detta torp:

Måns Borrman, Född 1683 Död ? Antagen 1701 Avsked 1736

Jon Andersson, Född ?  Död 1710 Antagen 1701 Avsked 1710

Lars Frisk, Född 1718 Död ? Antagen 1738 Avsked 1763

Anders Hofgren, Född 1746 Död ? Antagen 1766 Avsked 1774

Petter Sträng, Född 1752 Död ? Antagen 1774 Avsked 1783

Lars Munter, Född 1759 Död 1805 Antagen 1783 Avsked 1805

Anders Hof, Född 1787 Död ? Antagen 1805 Avsked 1830

Anders Hof, Född 1807 Död 1863 Antagen 1831 Avsked 1849

Gustaf Hof, Född 1824 Död 1900 Antagen 1849 Avsked ?

Karl Johan Ahlin, Född 1859 Död ? Antagen 1881 Avsked 1991

Gustaf Tor, Född 1873 Död ? Antagen 1891 Avsked 1892

August Teodor Sträng, Född 1873 Död 1954 Antagen 1892 Avsked 1903

 

Lite mer fakta om den siste soldaten August Teodor Strängs familj

August Teodor Sträng, född 18730629 i Segerstad, död 19541209 i Stenstorp, antagen 18921003, avsked 19030131. Hette Flood innan han blev soldat. Föräldrarnas namn var Anders Flood och Sara Greta Fred. Anders var också soldat.

 

Hustru:

Anna Carlotta Falstedt, född 18670516 i Åsle, död 1936

 

Barn:

Karl Viktor, född 18960322 på torpet

Josef, född 19010823.

På denna länk kan du se på en karta var de tre soldattorpen låg http://kartor.eniro.se/m/M3tUQ

Källa: Centrala soldatregistret 

Soldatboställe nr 26 under Hov Kappagården

Detta ställe låg längre sydöst ut från Alebäck sett, mellan det som idag heter Brunntorp och Brinkstorp (se länk till karta)

 

Följande soldater finns noterade på detta torp:

Magnus Ladulås, Född ? Död ? Antagen ? Avsked ?

Christoffer Jonsson, Född 1678 Död ? Antagen 1964 Avsked ?

Sven Ullgren, Född 1691 Död ? Antagen 1713 Avsked 1741

Jonas Billberg, Född 1717 Död ? Antagen 1742 Avsked 1758

Jonas Hofberg, Född 1735 Död ? Antagen 1758 Avsked 1774

Arvid Lundberg, Född 1755  Död ? Antagen 1777 Avsked 1798

Erik Hållfast, Född 1775 Död 1830 Antagen 1798 Avsked 1808

Magnus Fast, Född ? Död ? Antagen 1807 Avsked 1830

Lars Snygg, Född 1811 Död ? Antagen 1831 Avsked 1841

Johan Snygg, Född 1817 Död 1890 Antagen 1842 Avsked 1872

Johan Alfred Alm, Född 1852 Död ? Antagen 1873 Avsked ?

Lars Johan Alm, Född 1863 Död ? Antagen 1882 Avsked 1899

Gustaf Alexander Hassel, Född 1879 Död 1965 Antagen 1899 Avsked 1907

 

Lite mer fakta om den siste soldaten Gustaf Alexander Hassel

Gustaf Alexander Hassel, född 18790414 i Norra Lundby, död 19651015 i Kumla, antagen 18991117, avsked 19070529. Föräldrarna var Gustaf Olofsson och Maria Christina Asp.

På denna länk kan du se på en karta var de tre soldattorpen låg http://kartor.eniro.se/m/M3tUQ

Källa: Centrala soldatregistret 

Soldatboställe nr 25 under Anders Torstensgården

Detta ställe låg på samma plats som Häggelund ligger idag (se länk till karta).

 

Följande soldater finns noterade på detta torp:

Lars Dunder, Född ? Död ? Antagen ? Avsked 1719

Lars Häggblom, Född ? Död ? Antagen ? Avsked ?

Abrahamn Stålfeldt, Född ?  Död 1726 Antagen ? Avsked 1726

Anders Larsson, Född 1673 Död ? Antagen 1700 Avsked ?

Petter Frisk, Född 1697 Död ? Antagen 1719 Avsked ?

Jonas Hofberg, Född 1710 Död 1743 Antagen 1732 Avsked 1743

Jan Fogelberg, Född 1715 Död ? Antagen 1743 Avsked 1744

Sven Boman, Född 1725 Död ? Antagen 1746 Avsked 1777

Johan Hofgren, Född 1756 Död 1790 Antagen 1777 Avsked 1790

Johan Berggren, Född 1765  Död ? Antagen 1790 Avsked 1815

Lars Hägg, Född 1789 Död 1851 Antagen 1815 Avsked 1840

Göran Hägg, Född 1818 Död 1875 Antagen 1840 Avsked 1872

Nils Petter Hägg, Född 1849 Död 1883 Antagen 1872 Avsked ?

Lars Johan Hägg, Född 1862 Död 1953 Antagen 1882 Avsked 1908

 

Lite mer fakta om den siste soldaten Lars Johan Häggs familj

Lars Johan Hägg, född 18620308 i Gudhem, död 19530125 i Bolum, antagen 18821019, avsked 19080812. Lars Johan blev hela 91 år, tjänstgjorde som Gratalist i 26 år och fick 1892 utmärkelse i form av ett skyttemärke. Föräldrarna hette Johannes Larsson och Johanna Jonsdotter.

 

1886 gifte sig Lars Johan med Ida Charlotta Johansdotter, född 1864 i Gudhem, död 19410202.

 

Fyra barn födda på torpet:

Johan Werner född 18861212

Karl Gustaf född 18890315

Frans Oskar Hjalmar född 18901215

Axel Viktor född 18930917

På denna länk kan du se på en karta var de tre soldattorpen låg http://kartor.eniro.se/m/M3tUQ

Källa: Centrala soldatregistret 

Soldattorpens uppkomst

Det ständiga knekthållet...
En bondearmé att räkna med!

 

För att rädda Sverige ur den ekonomiska krisen, genomförde Carl XI, med början 1680 sin stora reduktion. Kungen fick härigenom bland annat ekonomiska förutsättningar att reformera den svenska krigsmakten.

 

Vid riksdagen 1682 fick kungen i uppdrag att bland allmogen i landet även försöka få dessa att ställa upp med mark och ansvara för en soldat på tre gårdar. Genom att ställa upp med torp och utrustning skulle rotebönderna själva slippa göra krigstjänst.

 

Genom avtal som efter riksdagens beslut upprättades med landets landskap, blev det allmogen som skulle hålla landet med en arme.

 

När det gällde Skaraborg drog man på beslutet att gå med på det riksdagen bestämt. Först den 16 mars 1685 undertecknades och godkändes avtalet mellan kungen och Västergötlands allmoge.

 

Införandet av den nya ordningen för armén medförde förutom att allmogen fick stå for mycket av kostnaderna, att varje man fick en enhetlig utrustning och samövades på ett likvärdigt satt.

 

För Skaraborgs fastslogs i uppgörelsen att 1 500 man skulle uppsattas i länet. Det var 1 200 man for Skaraborgs regemente och 300 man for Västgöta Dals regemente. Skaraborgarna indelades i 400 pikenerare och 800 musketerare.

 

I städerna skulle borgarna rekrytera manskap till flottan, sa kallade stadsbåtsman, samt det varvade manskapet till armén.

 

Manskapets utbildning skedde i samband med möten och mönstringar. Regementsmöten skulle hållas under tio dagar, på en kronans jägarbacke centralt i regementets rekryteringsområde. Vart tredje år skulle det hållas en generalmönstring i närvaro av en kunglig- eller generalsperson.

 

Inom tre månader efter det att en soldat avgått från sin tjänst var roten skyldig att presentera en ny soldat. Den slutliga antagandet av denna soldat skedde därefter vid närmast följande generalmönstring.

 

Från början av 1700-talet hade kompanichefen till uppgift att tilldela var och en som antogs som soldat ett sarskilt soldatnamn. Namnet skulle vara kort och koncist. Inom kompaniet fick endast finnas en soldat med ett speciellt soldatnamn samtidigt. Namnen som tilldelades soldaterna visade på soldatens karaktärsegenskaper. Vissa tider var det namn som hade anknytning till den rote eller by dar soldaten tjänstgjorde. Namnen kunde också ha militär anknytning, eller anknytning till utländska platser dar regementet tjänstgjort.

 

Det torp som tilldelades soldaten skulle vara byggt på kronans mark eller i dess närhet. Om ingen sådan mark fanns skulle torpet byggas på byns utmark. Förutom torpet skulle det finnas ladugård och foderhus. Torpets totala längd skulle vara 12 alnar, (1 aln = 60 cm), och 8 alnar brett. Höjden på torpet skulle vara 4½ aln. Ladugarden skulle vara 12 alnar lång, varav 8 alnar skulle upptas av loge och lada, 4 alnar av ladugården skulle upptas av foderhus.

 

I kompanichefens uppgifter ingick att minst vartannat år förrätta besiktning av torpen. Om torpet vid besiktningen var i behov av större reparation skulle kompanichefen begära syn.

 

Till soldattorpet hörde från början ½ tunnland mark. Från att när indelningsverket infördes i Skaraborg ha varit 10 265 tunnland mark som totalt användes till soldattorpen, växte den odlingsbara jorden vid soldattorpen till att bli 41 000 tunnland, 1860.

Staten såg i denna nyodling en stor nytta. Och som bevis på sin uppskattning tilldelades den soldat som nyodlat och skott sin mark bra, odlingsmedalj.

 

Även om indelningsverket vilade på en fast ekonomisk grund och från början byggts med förutseende, vilket bland annat dess långa varaktighet kom att vittna om, framtvingade utvecklingen undan for undan vissa förändringar, i första hand gällde detta befälstjänsten.

 

Vad som var och en som studerar yngre indelningsverket förundras över hur val underbyggd denna organisation från början var. Det största problemet med organisationen var att man inte hade någon reserv att tillgå vid krig och ofred.

 

Källa: Garnison museet, Skövde

Exempel på hur ett gammat soldattorp såg ut.
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS