Soldatboställena 47 & 48

Soldatboställe nr 47 under Afzegården

Detta ställe låg på samma plats som Nyborg ligger idag och kallades för ”Falkes” eftersom den sista soldaten som bodde dör innan Anders Gustav köpte det 1912 hette Falk.

 

Följande soldater finns noterade på detta torp:

Bengt Brodd, Född 1790 Död 1813 Antagen? Avsked?

Durick ?,  Född? Död? Antagen? Avsked 1791

Måns Hoffman, Född? Död? Antagen? Avsked?

Anders Brodd, Född 1962 Död? Antagen 1711 Avsked 1725

Nils Hoffman, Född 1699 Död? Antagen 1726 Avsked?

Jonas Dahl, Född 1763 Död 1840 Antagen 1791 Avsked 1808

Lars Palm, 1780 Död 1849 Antagen 1815 Avsked 1837

Gustav Palm, Född 1819 Död 1887 Antagen 1837 Avsked 1872. Efter sin pensionering flyttar Gustav till ett annat ställe under Afzegården som kallades ”Bjällas” (läs mer om detta under Gamla småställen)

Gustav Boström, Född 1850 Död? Antagen 1872 Avsked 1883

Lars Johan Falk Född 1855 Död? Antagen 1883 Avsked 1905

(du kan läsa mer om Lars Johan under ”Anders Gustav” )

Källa: Centrala soldatregistret 

Så här låg husen i slutet av 1800-talet

Soldatboställe nr 48 under Per Håkansgården

Detta ställe låg ett 100 tal meter nordväst om nuvarande Nyborg. Det finns en jordkällare kvar. Sista soldaten på detta ställe var Anders Gustav Sundberg.

 

Följande soldater finns noterade på detta torp:

Sven Sätterberg, Född 1689 Död? Antagen? Avsked?

Christoffer Dahlbom, Född 1736 Död 1808 Antagen 1757 Avsked 1789

Lars Blom, Född? Död? Antagen 1789 Avsked?

Olof Blom, Född 1769 Död 1828 Antagen 1789 Avsked?

Petter Fröjd, Född 1789 Död ? Antagen 1813 Avsked 1815

Abraham Fröjd, Född 1795 Död 1842 Antagen 1815 Avsked 1842

Yngve Amberius, Född 1823 Död 1901 Antagen 1843 Avsked 1875. Efter sin pensionering flyttar Amberius till ett annat ställe under Per-Håkansgården som sedan kom att kallas ”Yngves” (läs mer om detta under Gamla småställen).

Anders Petter Ljungström, Född 1857 Död 1877 Antagen 1876 Avsked 1877

Carl Ludvig Theodor Nordgren, Född 1856 Död? Antagen 1877 Avsked 1882

Johan August Lejon, Född 1860 Död? Antagen 1882 Avsked 1883

Anders Gustav Sundberg, Född 1863 Död 1948 Antagen 1884 Avsked 1910


Källa: Centrala soldatregistret 
Det enda som finns kvar av detta torp är en jordkällare.

Soldattorpens uppkomst

Det ständiga knekthållet...
En bondearmé att räkna med!

 

För att rädda Sverige ur den ekonomiska krisen, genomförde Carl XI, med början 1680 sin stora reduktion. Kungen fick härigenom bland annat ekonomiska förutsättningar att reformera den svenska krigsmakten.

 

Vid riksdagen 1682 fick kungen i uppdrag att bland allmogen i landet även försöka få dessa att ställa upp med mark och ansvara för en soldat på tre gårdar. Genom att ställa upp med torp och utrustning skulle rotebönderna själva slippa göra krigstjänst.

 

Genom avtal som efter riksdagens beslut upprättades med landets landskap, blev det allmogen som skulle hålla landet med en arme.

 

När det gällde Skaraborg drog man på beslutet att gå med på det riksdagen bestämt. Först den 16 mars 1685 undertecknades och godkändes avtalet mellan kungen och Västergötlands allmoge.

 

Införandet av den nya ordningen för armén medförde förutom att allmogen fick stå for mycket av kostnaderna, att varje man fick en enhetlig utrustning och samövades på ett likvärdigt satt.

 

För Skaraborgs fastslogs i uppgörelsen att 1 500 man skulle uppsattas i länet. Det var 1 200 man for Skaraborgs regemente och 300 man for Västgöta Dals regemente. Skaraborgarna indelades i 400 pikenerare och 800 musketerare.

 

I städerna skulle borgarna rekrytera manskap till flottan, sa kallade stadsbåtsman, samt det varvade manskapet till armén.

 

Manskapets utbildning skedde i samband med möten och mönstringar. Regementsmöten skulle hållas under tio dagar, på en kronans jägarbacke centralt i regementets rekryteringsområde. Vart tredje år skulle det hållas en generalmönstring i närvaro av en kunglig- eller generalsperson.

 

Inom tre månader efter det att en soldat avgått från sin tjänst var roten skyldig att presentera en ny soldat. Den slutliga antagandet av denna soldat skedde därefter vid närmast följande generalmönstring.

 

Från början av 1700-talet hade kompanichefen till uppgift att tilldela var och en som antogs som soldat ett sarskilt soldatnamn. Namnet skulle vara kort och koncist. Inom kompaniet fick endast finnas en soldat med ett speciellt soldatnamn samtidigt. Namnen som tilldelades soldaterna visade på soldatens karaktärsegenskaper. Vissa tider var det namn som hade anknytning till den rote eller by dar soldaten tjänstgjorde. Namnen kunde också ha militär anknytning, eller anknytning till utländska platser dar regementet tjänstgjort.

 

Det torp som tilldelades soldaten skulle vara byggt på kronans mark eller i dess närhet. Om ingen sådan mark fanns skulle torpet byggas på byns utmark. Förutom torpet skulle det finnas ladugård och foderhus. Torpets totala längd skulle vara 12 alnar, (1 aln = 60 cm), och 8 alnar brett. Höjden på torpet skulle vara 4½ aln. Ladugarden skulle vara 12 alnar lång, varav 8 alnar skulle upptas av loge och lada, 4 alnar av ladugården skulle upptas av foderhus.

 

I kompanichefens uppgifter ingick att minst vartannat år förrätta besiktning av torpen. Om torpet vid besiktningen var i behov av större reparation skulle kompanichefen begära syn.

 

Till soldattorpet hörde från början ½ tunnland mark. Från att när indelningsverket infördes i Skaraborg ha varit 10 265 tunnland mark som totalt användes till soldattorpen, växte den odlingsbara jorden vid soldattorpen till att bli 41 000 tunnland, 1860.

Staten såg i denna nyodling en stor nytta. Och som bevis på sin uppskattning tilldelades den soldat som nyodlat och skott sin mark bra, odlingsmedalj.

 

Även om indelningsverket vilade på en fast ekonomisk grund och från början byggts med förutseende, vilket bland annat dess långa varaktighet kom att vittna om, framtvingade utvecklingen undan for undan vissa förändringar, i första hand gällde detta befälstjänsten.

 

Vad som var och en som studerar yngre indelningsverket förundras över hur val underbyggd denna organisation från början var. Det största problemet med organisationen var att man inte hade någon reserv att tillgå vid krig och ofred.

 

Källa: Garnison museet, Skövde

Exempel på hur ett soldattorp såg ut.
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS