Familjen Anders Gustav Sundberg

Familjen

Anders Gustaf Sundberg (min farsfars far)

Född 1863-04-11 i Vestertorp, Uddagården, Hovmene, Åsle

Död 1948-08-01 i Jonstorp, Per Håkansgården, Broddetorp

Gift 1899-02-04 i Broddetorp med

 

Ada Karolina Jonsdotter (min farfars mor)

Född 1869-01-21 i Per Håkansgården, Broddetorp

Död 1948-04-22 i Jonstorp, Per Håkansgården, Broddetorp

 

Barn:

Emma Ester Serafia Sundberg

Född 1899-05-12 i Solatboställe nr 48, Per Håkansgården, Broddetorp

Död 1967-11-08 i Skärv

 

Anna Edla Matilda Sundberg

Född 1903-04-25 i Solatboställe nr 48, Per Håkansgården, Broddetorp

Död 1986-08-08 i Ledsjö

 

Karl Gustav Sundberg (min farfar)

Född 1904-12-10 i Solatboställe nr 48, Per Håkansgården, Broddetorp

Död 1975-11-06 i f d soldatboställe nr 47, Nyborg nr 1, Afzegården, Broddetorp

 

Ebba Wiktoria Sundberg

Född 1908-03-13 i Solatboställe nr 48, Per Håkansgården, Broddetorp

Död 1994-05-13 i Broddetorp

 

Ada och Anders Gustav stående på trappan till Jonstorp.

Soldaten Sundberg

Anders Gustaf lämnade sitt föräldrahem Bejersdal på Segerstadsfalan 1882 och flyttar till Brunnhem. 1884 sökte han värvning vid Kungliga Skaraborgs Regemente med placering på roten nr 48 i Broddetorp. Han kom sedan att tillhöra Livkompaniet.

 

Soldatkontraktet undertecknades 1884 22/4 mellan tilltänkte soldaten A.G. Sundberg och hans rotehållare från Per Håkansgården i Broddetorp. Kontraktets innehåll skulle sedan, också gillas av häradshövdingen. Detta för att inte rotehållarna skulle kunna pådyvla soldaten ett ojust kontrakt. Sundberg fick vid värvningen behålla sitt efternamn, det dög bra som knektnamn.

 

Rotarna uppdelades i "stamrotar" och "utrotar" och innehavarna av dess hade något olika skyldigheter gentemot soldaten. Soldaten fick 25 kr vid rekryteringen och sedan 10 kr i årlig lön. Dessutom 5 kr om han själv förskaffade sig till exercisplatsen på Axvalla hed.

 

Soldaten fick själv bruka soldattorpets jord, varvid roten skulle släppa till redskap och dragare. När soldaten var kommenderad till tjänstgöring, skulle torpet skötas av rotehållarna. Vidare skulle soldaten årligen erhålla 6,3 kubikfot av vardera råg, korn och havre (6,3 kubikfot blir ungefär 170 liter) samt en 1 kubikfamn barrved och 2 lass risbränsle. Av hö skulle han ha 8 centner och lika mycket av långhalm (1 centner = 42,5 kg, 8 centner således 340 kg).

 

1866 skrevs ett tilläggskontrakt, som säger att soldaten också får odla upp en till soldattorpet hörande äng.

 

1887 när Anders Gustaf hade tjänstgjort i tre år, fick han "Betyg i slutprövningen med förberedande korpralskolan". Hans vitsord i de olika ämnena var inte höga, så han uppfyllde inte de krav som gällde för att få fortsätta i korpralskolan. Det var ett begränsat antal rekryter som uttogs för sådan skolning. Han fick dock vitsordet "Berömlig" i både flit och uppförande, så hans ambition var det nog inte fel på.

 

1893 31/12 överflyttades Anders Gustaf till Kungliga Västgöta Regemente istället, med placering vid Gudhems kompani. Hans nummer ändrades till 132, men han bodde kvar på samma ställe.

 

Den 1910 15/8 fick han avsked från regementet på grund av uppnådd pensionsålder, dvs 47 år. Avskedspasset säger att han under tjänstetiden "Utmärkt väl" skickat sig". Det var högsta betyget som gick att få.

 

I samband med pensioneringen fick han anmoda från kompaniexpeditionen att "ofördröjligen avlämna sina väl rengjorda och i behörigt skick varande persedlar". Han fick också från regementets kassaförvaltning ett brev, som meddelar att han får ett underhåll, som kommer att utbetalas halvårsvis. Anders Gustaf kallas gratialist, dvs en person som uppbär pension. Det finns ytterligare papper från 1934, som berör hans pensionsförmåner.

 

För att fortsätta med de militära anknytningarna, kan vi konstatera att Anders Gustaf blev inbjuden till Axevalla hed fredagen den 16 juni 1916 då Västgöta Regemente hade en minnesfest med anledning av att regementet då skulle flytta till Vänersborg, där det sedan existerade fram till 1928 1/1 då det indrogs. Hertigen av Västergötland, som omnämns var prins Carl, populärt kallad "Blå prinsen".

 

Skaraborgs Regemente hade redan tre år tidigare (1913) flyttat till Skövde. Det existerar fortfarande, fast den sedan 1942 heter Skaraborgs Pansarregemente, P4.

Nyborg 1 (soldatboställe nr 47) fd "Falks" som Anders Gustav rev ner och byggde upp till detta hus.

Familjen

Ovan har Anders Gustafs liv som soldat behandlats. Men han hade naturligtvis ett privatliv också. På soldattorpet klarades han sig knappast själv. Redan 1885, således året efter det han tagit värvning, kom hans syster Augusta Charlotta dit som piga, sedermera mor till Karl Lindström, till soldatorpet som piga. Hon var hos honom till 1889, då hon avlöstes av sin äldre syster Anna Christina, som kom direkt från föräldrahemmet i Bejersdal. Föräldrarna hade dött året innan och Anna Cristina ver den sista Sundbergaren, som han sedan hade någon annan piga har ej undersökts. Anders Gustafs yngre bror Alfrid flyttar till honom. Han kommer ifrån Karlsborg och skrives för f d asppör. Han bor kvar till 1895. Därefter är han kanske av och till hos Anders Gustaf. 1904 står det på samma sida som soldattorp 48 att Alfrid flyttat till Amerika.

 

Strax söder om Anders Gustafs soldatorp låg soldattorp nr 47 under Afzegården. Här bodde en soldat Lars Johan Falk, som tillträtt stället 1883. Han var född 1855, dvs åtta år äldre än Anders Gustaf. Han gifte sig redan 1879, då bosatt i Rådene, och fick sju barn, det sista föddes 1898.

Om Falk också skulle gått i penstion vid 47 års ålder skulle det ha varit 1902. Han bor emellertid kvar på torpet till 1906, då han flyttar tillbaka till Rådene.

 

1899 4/2 gifter sig Anders Gustaf med Ada Jonsdotter, dotter till Jonas Jonsson och Cajsa Jonsdotter, som bodde på en del av Per Håkansgården. Jonas vare en av Anders Gustafs rotehållare. Jonas äger mark både i Per Håkangården och i Afzegården. Anders Gustaf gör ett bra gifte. Man undrar först varför Jonas lät en av sina döttrar gifta sig med en enkel soldat, men utläser man av kyrkböckerna att hon gifte sig knappt 4 månader innan deras första barn föds kan man förstå varför.

 

Samtliga Anders Gustafs och Adas barn är födda på soldattorpet nr 48 under Per Håkansgården.

 

1906 sker arvsskifte efter Adas far. Ada ärver tillsammans med systern Margareta Jonsdotter 1/10 mantal frälse Afzesgården i Broddetorp. Denna gårdsdel säljer de till sin bror Alfred Jonsson, som själv också ärvt (1/20). Tillsammans kommer nu Alfred att få 3/20 mantal. Köpesumman är 2200 kr, men då det finns en inteckning på 1200 kr blir kontantdelen 1000 kr, varav Ada och Anders Gustaf får 500 kr.

 

Denna summa var säkerligen till hjälp för Anders Gustaf när han ville skaffa sig egen jord. Han börjar med att köpa Afzegårdens soldatboställe nr 47 (Falks). Detta låg söder om Per Håkansgårdens boställe (nr 48) där Anders Gustaf bodde. Det avstyckade området benämnes Nyborg nr 1.

 

Sammanfattning av innehållet i köpehandlingarna är dessa:

 

Köpesumman är 1800 kr, som skall erläggas 2 januari 1909. Den kvitteras som betald när köpeavhandlingen underskrives 29/12.1908. Tillträde till fastigheten sker dock tidigare, redan 14/3.1908, dvs dagen efter det att dottern Ebba föddes. Att Anders Gustaf tillträder den köpta fastigheten betyder inte att han flyttar dit, han bor allt kvar på sitt gamla ställe fortfarande. Säljarna från Afzegården är följande:

 

Herrman Holmqvist (äger 1/4 mantal)

Alfred Jonsson (äger 3/20 mantal) Adas bror

Gustaf Andersson (äger 1/4 mantal)

Herman Svensson (äger 1/8 mantal)

J.W. Gustafsson (äger 1/8 mantal)

August Johansson (äger 1/10 mantal)

 

För den sistnämnda säljaren måste häradsrätten lämna sitt medgivande, vilket sker 14/3 1910.

 

I köpeavhandlingen beskrivs det avstyckade områdets storlek och gränser. Det kan noteras att hemjorden (dvs kring byggnaderna) uppgår till 1,8520 hektar. Uängsskiftena är belägna på ömse sidor om Lidköping-Skara-Stenstorps järnväg och omfattar 1,1960 hektar. Total areal är således 3,0484 hektar. Som kuriositet kan noteras att man vid tidpunkten för handlingarnas upprättande fortfarande i första hand använder de gamla ytmåtten kvadratrev och kvadratstång. 1 kvadratstång = 100 kvadratfot. 1 kvadratrev = 100 kvadratstänger. 1 fot= 0297 m, dvs en s.k. svensk fot. 1 kvadratstång var således 8,81 kvadratmeter och 1 kvadratrev = 881 kvadratmeter. Detta verkar hur krångligt som helst....

 

Lagfartsprotokollet ger inga ytterligare sakupplysningar, det innehåller en kopia av köpehandlingen, något mer lättläst än orginalet. Resolutionen, som också innehåller en sådan kopia, är en handling som bara säger att avstyckningen är i enlighet med gällande lag. Det andra lagfartsprotokollet i ordningen är i huvudsak en upprepning av det första, men man konstaterar att nu finns resolutionen och att det således ej föreligger laga hinder för lagfart. Ett lagfartsbevis utfärdas också 6/5 1912.

 

Anders Gustaf utökar snart sina domäner ytterligare. Redan 4/10 1910 undertecknas en köpeavhandling, som säger att Per Håkansgårdens soldatboställe nr 48 (där Anders Gustaf bor) avsöndras och säljes till honom. Arealen är 0,9643 hektar hemjord och 1,998 hektar utängsskifte. Total areal således 2,1641 hektar. Här upptar faktiskt handlingen ett fel. Det står 1,9643 hektar hemjord, vilket inte stämmer med angivelsen i rev och stänger. Detta felpåverkar inte totalarealen, som är korrekt angiven. Man har observerat felet i resolutionen och där rättat det.

 

Köpesumman för denna fastighet, som efter avstyckningen kallas Nyborg nr 2, är 1300 kr, som kvitteras av säljarna 4/10 1910. Säljarna från per Håkansgården är:

 

A.E. Zetterberg (äger 1/5 mantal)

Maja Stina Jakobsdotter (äger 1/5 mantal)

Alfrid Jonsson (äger 1/5 mantal)

W. Smedberg (äger 1/5 mantal)

J.W. Gustafsson (äger 1/10 mantal)

Herman Svensson (äger 1/10 mantal)

 

Observera att dateringen av lagfartsprotokolle, resolutionerna och lagfartsbevisen är desamma för Nyborg nr 1 och nr 2, dvs dessa ärenden har behandlats parallellt i olika instanser.

 

Den 6 maj 1916 har således Anders Gustaf papper på att han äger både Nyborg 1 och 2, som har en sammanlgad areal på 5,2121 hektar. Total köpesumma har varit 3100 kr.

 

I lagfartsprotokollen förekommer ytterligare en areaangivelse, nämligen tunnland och kappland.

1 tunnland = 56000 kvadratfot =4936 kvadratmeter

1 kappland = 1/32 tunnland = 154 kvadratmeter.

 

I mantal räknat är det svårt att ange storleken, då mantal inte är ett ytmått utan närmast ett gammalt avkastningsmått. Två gårdar med samma mantalssiffror behöver därför ine ha samma areal. utgår man från att Afzegården och Per Håkansgården före avstyckningen vardera var på ca 38 hektar och vardera också på ett mantal skulle, om jorden på Nyborg var likvärdig med gårdarnas jord i helhet, mantalstalet för Nyborg bli 0,137 dvs ca 1/7.

 

Anders Gustaf, 49 år 1912, bor nu tillsammans med hustru och barn på egen jord. Åren närmast efter byggde han en ny bostad på Nyborg 1, dvs där soldat Falk tidigare bodde. Den var färdig före 1915.

 

Anders Gustaf lämnade på äldre dagar Nyborg, som hans son Karl sedan brukare. Anders Gustaf flyttade tillsammans med hustrun Ada till Jonstorp, som de hyrde av förmyndarna till Adas systerson Henry Boman. Hyreskontraktet löper från 1/1 1937, vilket betyder att Anders Gustaf flyttade dit ungefär då.

 

I september 1935 avlider Adas broder Alfred Jonsson och Ada och nämnde Henry Boman ärver honom.

 

1948 dör båda Ada (22/4) och Anders Gustaf (1/8). Ovan nämnda hyreskontrakt slutar i och med oktober detta år.

Syskonen Sundberg. Från vänster Ebba, Karl, Anna och Ester.

Mer om Anders Gustaf

Anders Gustaf var en gladlynt person, som gärna pratade. Ada var däremot mer tystlåten. När Birgit, dotter till Karl Lindström, vid sina besök i Broddetorp på 40-talet, passerade deras boställe, så gick hon oftast in för att hälsa på dem. Birgit var på väg till sina farföräldrar på Brunnstorpet, så hon hade sällan tid att stanna någon längre stund. När hon lämnade dem kunde Anders Gustaf följa med henne upp till Brunnstorpet för att prata. Där hade han ju sin syster Augusta, som hjälpt Anders Gustaf under sin ungkarlstid. En gång i tiden hade han hjälpt Alfred Lindström med tillbyggnaden av Brunnstorpet vid seklets början.

 

Som kuriositet kan nämnas att Ada och Anders Gustaf höll sig med var sin mat.

 

När Anders Gustaf skulle handla gick han till Wahlströms handelsbod. Han tog den absolut närmsta vägen, vilket var genom handlare Dahlèns trädgård. Det fanns nämligen två handelsbodar i Broddetrop på den tiden. En gång stötte handlare Dahlèn på Anders Gustaf och undrade om det inte var att gå över ån för att hämta vatten, när han tog den vägen. Handlare Dahlèn menade att Anders Gustaf inte skulle gå Wahlströms utan till Dahlèns affär istället. Anders Gustaf svarade då: ” Jag plumsar allt på jag”

 

Anders Gustaf och soldat Landin startade 1900 Broddetorps skjutbana, som låg nedanför Nycklafallet. Skjutvallen till denna bana syns väl än idag. De sköt med Remmingtongevär, som de fått låna från Karlsborg.

Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS