Min farmors syster
Levandsbeskrivning:
Alice son Stig Setterberg har sammanställt en del ur den levnasbeskrivning Alice har gjort, den förklarar en hel del hur det var att leva i början av 1900-talet.
MIN LEVNAD – EN SAMMANFATTNING
Alice Zetterberg
Skall i denna bok försöka sammanfatta min levnad så gott det går.
Efter min död ska denna bok tillhöra Stig som är äldste sonen.
Alice
Urvalet har gjorts av mig, Stig Zetterberg. (Mina kommentarer är blå.) Alice var till läggningen så positiv, att obehagliga eller negativa personer och företeelser förträngts, glömts eller utelämnats.
1 Jan år 2000.
Ja heter Alice är född den 28 april 1914, Alltså på mitt 86 levnadsår. Bor numera på pensionärshemmet i Broddetorp. Har sedan ja var 20 år bott i en villa i samhället. År 1937 byggde vi vårt hus där ja sedan har bott.
Första villan var ”Josefssons”, som tidigare tillhört Gunnars bror Einar, som tidigt dött i cancer. I detta lilla trivsamma, faluröda hus föddes jag i kökssoffan (i Bolum). Gunnar hade skomakarverkstad i det vinterbonade uthuset. Luffare fick ibland övernatta där, bl a Harry Martinsson enl. uppgift. Jämför Vägen till Klockrike!
Granntomten i söder (i Broddetorp) inköptes av mina föräldrar och bebyggdes för att bli Gunnarsbo. Granne i söder var ”Grönkvestes”, som hörde till Hornborga. Under byggnadstiden bodde vi i Brinkstorp (”Brinkes”) på Brunnhemsbergets sluttning, medan skomakarverkstaden fortfarande var kvar hos ”Josefssons” (nya ägare: Josefsson med sina två systrar, ”Josefssons töser”).
Vid 20 års ålder gifte ja mej med min Gunnar vi träffades när ja var 16 år.
1984…gick Gunnar bort, men ja har två snälla pojkar med makar, 3 barnbarn 5 barnbarnsbarn (2000). Så ja är rik
Jag föddes i Broddetorp… emellan Hornborgasjön och Västgötaberget Billingen.
Mina föräldrar hette Hilma o Viktor. Mamma hade sitt gamla hem strax intill
det gick en liten stig genom ängar o hagar över bäckar, där låg mormor o morfars lilla stuga i begakanten dit kila vi ofta barfota . Strax ovanför hade berget rasat till ett stort fall… nycklafallet…sades att jätten tappat sina nycklar där.
Mina föräldrar hade vart dräng o piga på en gård. När de sedan gifte säj köpte de sitt lilla ställe… två kossor o en gris, samt höns. Så vi hade mjölk, mamma kärna smör.
Vi odla potatis o grönsaker… ägg något tjog i veckan, då hon gick ner till Dahléns affär o sålde , då fick hon pengar till kaffe o socker… handlarn kanske skicka med en strut karameller.
Vi var sex barn, Anna äldst. Ella efter 2 år, Alice efter 2 år, Bertil efter 2 år, Gunhild efter 2 år Valborg efter 2 år.
Vi fick alltid äta oss mätta…men fick nöja oss med lite.
Mamma både vävde o sydde våra kläder. Vi hade underbyxor av flanell o livstycken med strumpeband. Vintersgtrumpor sticka vi själva av ull som mamma hade spunnit o kardat. Det var långa ben , om de skulle räcka över knät de ville alltid bli för korta, det fanns inga långbyxor, så vi fick allt frysa om låren när vi pulsa i snön. Sedan färga mamma dem svarta, vi tyckte att de var vassa ibland.
Vi hade hemmagjorda kängor de skavdes ibland. Vi ärvde våra kläder, när det blev för litet fick nästa ta vid.
Vi hade en faster i Göteborg som kom varje sommar… då fick vi tyg till klänningar som mamma sydde…, om jul en liten sagobok ett nytt hårband, min bror fick en liten trähäst en jul…
Mitt hem låg bland björkar o alar med små backar o åkertegar o hagar. .. det första vi titta till våren var våra blåsippeställen, vi rev undan löven, fick fram de små knopparna.
…ett litet kök med en järnspis, en liten diskbänk med en vattenhink på, en hink inuti att slå diskvatten i som grisen skulle ha. I det stora rummet fanns en kakelugn, en stor tvåmanssäng att dra ut, och bäddades upp med sängkläder på dagen, där låg mamma o pappa, 1 träsoffa att dra ut, madrasser fyllda med hackad råghalm, som pappa skar på ett hackelseverk.
Där sov vi en 7-8 personer. …”Gud som haver” …o mamma stoppa om oss täcket.
…kan ja höra …symaskin surra efter vi lagt oss.
I köket stod ett nattkärl… en barnvagn för den minste.
Alice berättande om ”fagermansa” (Kajsa Fagerman), ett inackorderat fattighjon, som tillbringade livet på och i kökssoffan, läsande långa böner. ”I Jesse namn” stoppade hon ständigt in i sitt tal. En mindre angenäm doft spred sig i köket varje gång hon reste sig mödosamt.
Hilma ville inte ha fler inackorderingar efter fagermansa, men när gubbarna i fattigvården erbjöd 20 kr i månaden för ”grönkvestatösa” så togs denna flicka emot.
Till en julotta hade Hilma sytt skinnliknande krimmermössor till sina flickor, men det viskades i bänkarna: ”Tänk, va ho tjänar på grönkvestatösa”.
…en skänk med bästa porslinet. En stor Chifonje…översta lådan var lite papper o mammas o pappas portmonä… en dragkista, ett rundbord mitt på golvet med vaxduk på, samt en fotoskenlampa i mitten
. När pappa o mamma var ute i lagårn… vi sjöng, gissa gåtor, lekte ”gömme” o kröp bakom möblerna. Mörkt var det, det skulle sparas på fotogenet.
… en förestuga med hallegolv … en ytterdörr med stort lås en nyckel som den värsta kyrknyckel.
… baka allt matbröd från mjöl som kom från vår åkerteg, det var en 40-50 runda kakor.
Sedan hängdes det upp på ett spett på vinden. Vetebröd fick vi sällan.
… köpte vi separater så vi kärna smör, till o med sålde lite. Vi hade en kärna att dra upp och ned med en stång. .. det var gott att slicka grädde som pöste upp.
Utomhus ledde en hårdtrpad gång ner till lagården, så en stig ner till en härlig bäck.
Vi dämde upp med torvor o stenar en dam där vi bada nakenbad. Så satte vi ut metspö o fånga laxöring om det plaska i hålorna, då visste vi det var napp.