Platser i närområdet....

Inledning

Nedanstående uppgifter om platser är hämtade från diverse artiklar och böcker som jag har fått ta del av från olika personer från trakten…

Jag har lagt in en eniro länk som visar var varje plats är.

Men det bästa för att hitta dessa platser så är det bra att ha en karta. Du får gärna ta kontakt med mig så kan jag fixa en bra karta till dig om du är intresserad.

Nycklafallet

Är en rasbrant på Brunnhemsbergets västra sida. Hit kommer du enklat att ta någon av stigarna upp på berget och gå utmed bergskanten fram till Nycklafallet. Väl framme vid denna plats har du fin utsikt över Hornborgasjön och Broddetorps bygden.

Om denna rasbrant finns det många historier om.

 

En sådan berättar om orsaken till att rasbranten fick det namn den har.

”En jägare hade varit ute och jagat en påskafton för många herrans år sedan och när han sent på kvällen gick förbi platsen kom en påskkärring flygande förbi på sin kvast. Jägaren sköt då ett skott mot henne, varvid kärringen blev rädd och tappade sin nyckelknippa, vilken med sådan kraft föll ner på klippan, att denna rasade. Platsen kallades sedan Nycklafallet”.

 

En annan lyder så här:

I detta berg bodde för mycket länge sedan en jätte, vars namn jag inte vet, men vi kan kalla honom Finn. Som de flesta jättar hade Finn samlat stora skatter, som han gömde, dels i det lilla Himmelsberget vid Varnhem, dels i Brunnhemsberget. Som en ordentlig jätte skaffade han sig lås och låste in sina skatter omsorgsfullt. Den stora nyckeln bar han med sig hängande i en rem runt midjan. Åren gick och hustrun dog. Barn hade de inga och Finn blev ensam. Han kände sig gammal och trött, när han gick där och vaktade på sina skatter. Han förstod, att livet närmade sig sitt slut, ty inte ens en jätte undgår döden. Tanken kom om vem som skulle få allt det han hade i sina gömmor. Släktingarna umgicks han inte med. De hade aldrig brytt sej om honom, och de flesta var långt borta många, många mil. Han funderade och funderade, och så helt plötsligt kom en underlig tanke i hans gamla, trötta huvud. Tänk om folket häromkring skulle ta hand om hans skatter! De hade varit snälla och hyggliga mot honom. Säkert skulle de bli glada och tacksamma. Men hur skulle det gå till? Han kunde ju inte gå till någon och lämna nyckeln, då skulle de bara bli rädda och springa sin kos. Inte kunde han rista runor och tala om var den fanns. Men så fick han en idè: Om han hängde upp nyckeln, som var stor och lätt att upptäcka, i en tall vid bergväggen så borde någon se den och förstå vad han ville. Så blev det. Och om nu ingen har hittat nyckeln, så är det ju inte Finns fel. Det är bara att leta, ty nyckeln hänger säkert kvar i tallen än i dag. Och då Finn för länge sedan gått att möta sina fäder, så kan du inget få veta av honom. Det är bara att leta, ty Finn har inte tagit nyckeln med sig, det kan du vara säker på.

 

Häradsgräns och sockengräns

Genom Nycklafallet går gränsen mellan Valle och Gudhems härader och gränsen mellan Bolums och Broddetorps socknar. Häradsgränsen går från Ytterberg udde vid Hornborgasjöns östra strand och en gammal gränsramsa lyder: Ytterbergs ände – Långebergs hall – Karls grav – Prästgårds bakåm och Nycklafall.

 

Häckande pilgrimsfalk

Ända fram till 1950-talet häckade det Pilgrimsfalk i klipporna söder om själva rasbranten. Det var innan miljögifter och en igenväxande klippvägg förhindrade häckning av denna art. Under 1990-talet gjorde ”projekt Pilgrimsfalk” ett försök att plantera in falkar igen och delvis röja upp branten, men tyvärr har inga av dessa ungar återvänt som häckfåglar. Andra lite ovanliga fåglar som kan ses och höras här är bl.a. berguv, spillkråka och nötkråka.

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz2S

Rasbranten nerifrån

Skjutbana

Utmed stigen nedanför Nycklafallet kan man se skjutvallen från Broddetorps första skjutbana, vilken anlades vintern och våren 1900 av soldat A.G. Sundberg och Karl Landin. Den första övningsskjutningen ägde rum söndagen den 6 maj samma år. Soldat Sundberg blev föreningens materialförvaltare, varför han också fick ladda om alla patroner till Remington gevären, som lånats från tygförrådet i Karlsborg. Föreningen inköpte krut, knallhattar och kulor. Det blev så där omkring 10 000 skott per år. Förr i tiden fanns det en stig från Fagermans rakt upp till Nycklafallet, den är numera igenväxt.

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz2S

Så här ser den gamla skjutbanevallen ut.

Lorre hopp

Endast ett 50-tal meter söder om Nycklafallet kallas ett av stupen Lorre hopp. Detta namn härleder sig från en mjölnare, som kallades Lorre och hade en kvarn vid Prästgården. I slutet av 1800-talet var Brunnhemsbergssluttning ner mot Bolums och Broddetorps socknar helt skogslös. Ved var en bristvara och man fick gå långa sträckor för hitta något brännbart. Lorre var en dag uppe på berget för att stjäla skog till ved, för det behövdes eld under vällinggrytan. Han hade till stupet släpat fram en stock, som han hade kvistat dåligt, så när Lorre knuffade den över klippkanten, tog en grenen tag i hans kläder och drog honom med sig utför stupet, varvid han slog ihjäl sig. Platsen kallas sedan dess för Lorre hopp.

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz2S

"Lorre hopp från ovan

Trollhålet

Några hundratal meter söder om Nycklafallets rasbrant finns det i bergväggen en grotta som kallas Trollhålet. Där har Trollen bott sedan forna dagar, sägs det. Förr i tiden var grottan mycket större, den har under årens lopp förminskats genom ras. Under 1920-talet lär det ha varit ganska gått om utrymme i grottan, men den är idag mindre. Enligt en gammal sägen skulle därifrån ha lett en gång, som mynnat ut i Brunnhem. En pojke hade en dag undersökt detta, berättas det. Han hade då kommit in i ett stort rum i berget, där det fanns mängder av guldtackor. Han tog då en av dem med sig och började krypa tillbaka igen, men han hade inte kommit långt, förrän det började mullra i berget och grus och sten ramlade ner i gången. Han blev då rädd, släppte guldtackan och kröp det snabbaste han kunde tillbaka för att klara livhanken. Gången rasade samman och berget kom därmed för alltid behålla den trollbundna skatten.

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz2S

Broddetorps gamla kyrka

Broddetrops gamla kyrka uppfördes vid 1100-talets mitt och revs 1821 då socknarna Broddetorp, Bolum, Hornborga och Sätuna byggde den nuvarande Broddetorps kyrka. Gamla kyrka var byggd av sandstensblock, hade rektangulärt långhus och kor avslutat med absid (halvrund utbyggnad). Ett parti av kyrkans triumfbåge finns på Länsmuseet i Skara och dopfunten i Statens Museer, Stockholm.

 

En av vårt lands dyrgripar från äldre medeltiden, den s k Broddetorpsaltaret, i skulpterad ek, täckt av driven och förgylld kopparplåt med talrika figurer kommer från kyrkan. Det förvaras i Statens Museer, Stockholm. Besläktade arbeten finns bevarade från Eriksberg och Jäla kyrkor.

 

Absidkyrkor byggdes i Norden under en relativ kort period, ca 1150-1220. De var oftast utsmyckade med olika reliefer. De förekommer i – på den tiden – välbärgande områden. Av Västergötlands över 500 kyrkor så var 74 absidkyrkor.

 

På kyrkogården finns två gravstenar, den ena över Afze Larsson, stamfader till Afzeliussläkten.

 

Källa: Skaraborgs länsmuseum

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGzGb

Broddetorps socken, gamla kyrka omkring 1690 (Peringskiöld)

Gamla Prästgården Broddetorp

Tillsammans  med den gamla kyrkan, Per-Håkansgården och Afzegårdarna utgjorde Prästgården det ”gamla” Broddetorp, innan järnvägen togs i bruk på 1870 talet då det ”nya” Broddetorp växte upp runt järnvägsstationen.

 

Under 1600-talet och tidigare var Prästgården en ganska vanlig bondgård av trä. Men tackvare mer eller mindre driftiga kyrkoherdar så förvandlades Broddetorps prästgård mer och mer till en herrgård som den ser ut idag.

   

Nuvarande huvudbyggnaden byggdes omkring 1790, efter att den gamla huvudbygganden hade brunnit ner. Först byggdes nuvarande byggnad i ett plan, men på 1820-talet byggde man på ett plan till så det blev ett tvåvåningshus som det är idag. Detta var väldigt ovanligt på den tiden och Broddetorps prästgård var först ut med detta inom området.

 

Under väldigt många år under senare delen av 1900-talet bodde ingen på Prästgården och parken växte igen så man hade svårt att se huset utifrån Gullängsvägen. År 1994 köpte Åke Lyrholm och Gunn-Britt Alexandersson-Lyrholm detta ställe och renoverade husen och restaurerade parken till sitt ursprungliga utseende.

 

Kungen på besök.

Sommaren 1849 var det militära storövningar på Axevalla hed där Oskar I och hans söner kronprins Karl och prins Gustav medverkade. Vid ett tillfälle då man hade övningar på Ekornavallen denna sommar övernattade dåvarande kungen i Prästgården.    

 

Källor:           Efter sextio år väckt ur sin Törnrosasömn. Av Åke Lyrholm

                      Diverse tidningsutklipp från GP och FT

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGzGb

Broddetorps gamla Prästgård i modell 2000-tal

Hornborgasjön

Hornborgasjön – en av nordeuropas förnämsta fågelsjöar. Mest känd för tranorna på våren, men är en fågelsjö året runt. Våren är fantastiskt fågelrik, sommaren en sjudande barnkammare, hösten bjuder på fler fåglar än någonsin och vintern... ja, vintern är naturligtvis mer sparsmakad. Då är här färre fåglar, men å andra sidan kommer de stora fåglarna i stället. Under örnhelgerna i januari och februari har man chans att få se både havsörn och kungsörn i vilt tillstånd. Sjön är också känd för sina sänkningar under det fattiga 1800 talet och början av 1900 talet. De stora godsägarna trodde att de skulle kunna göra Hornborgasjön till ett stort sädesfält, men man kom aldrig ifrån vårfloden. Restaureringsarbeten under senare delen av 1900-talet med P O Swanberg som initiativtagare. Här har det varit många turer fram och tillbaka om det inte för inte det kallas ”Trätornas träsk”

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz7I

En gammal bild från Hornborgsjön i det gamla kanalsystemet som skulle tappa ur sjön på vatten.

Gullängen

Stiftsreservat Gullängen – ca 30 hektar – är en del av fastigheten Broddetorp 3:1 som hört till prästgården i Broddetorp. Reservatet invigdes 1990.

 

Till namnet Gullängen finns två förklaringar. Den ena har att göra med den rikliga förekomsten av gula blommor (bl a smörbollar och gullvivor) under våren. Den andra talar om en sägen om en nedgrävd guldskatt inom området.

 

Området har sedan lång tid brukats av människor, härom vittnar bland annat gravfält, stensättningar, rester av domarringar, fornåkrar med mera. De äldsta lämningarna är från järnåldern, det vill säga cirka 500 år före Kristus. På området finns en kallkälla – Gullkällan – med alltid rinnande, friskt kallt vatten. Numera betas ängen av kor men så sent som under 1940-talet odlades här sockerbetor.

 

I sydöst  finns en bokskog, planterad av en kyrkoherde någon gång under 1910-20. Igenom denna bokskog går den gamla kyrkstigen som människor i urminnes tider gått mellan Botorp och kyrkan.

 

Djurlivet är rikt. De flesta vanliga däggdjur som Älg, rådjur, räv, grävling finns. I anslutning till alsumpskogen finns det chans att se mindre hackspett och bland hasselbuskarna dyker det ibland upp nötkråkor.

 

Källa: Skaraborgs stift

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGzoS

Gullängen

Gullkällan

Gullkällan har i folkmun fått berömmande namn. Källan kar ett mycket klart och friskt vatten som sällan eller aldrig sinar. Under nödåren på 1860-talet var detta en av de få källorna som det alltid var vatten i. Vattnet ansågs som hälsosamt, många sjuka drack detta vatten. De ”drack brunn” som man kallade det.

 

I källan finns rester av en brunnsholk av stående rundvirke och runt denna en stenpackning. I samband med restaureringen av ängen har även källan åtgärdats, bland annat har en holk av ekvirke slagits ned och singel lagts i källbotten. Dessutom har källan försetts med lock.

 

Gullkällan ligger i Gullängen på höger sida vägen upp mot Perstorp.

 

Källa: Skaraborgs stift

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGzoS

Gullkällan

Ekornavallen

Detta är en av Västergötlands mest märkliga och komplexa fornlämningsmiljöer med ca 60 fornlämningar från forntidens alla perioder. Gånggrifterna och hällkistan är från
stenåldern, röset från bronsåldern och domarringarna, treudden och stensättningarna är från järnåldern. Den nordligaste av gånggrifterna är den största och kallas Girommen, vilket betyder Jättekvinnans ugn. Här har uppskattningsvis 10-20 personer gravsatts ca 3300-3000 f Kr. Bronsåldersröset är drygt 20 meter i diameter och 2 meter högt. De symmetriskt  utplacerade resta stenarna är Ekornavallens största mysterium.


Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGzEm

Girommen

Ruskella källa

Vid Ruskella källa möts de tre socknarna Segerstad, Broddetorp och Brunnhem. Eftersom källan låg nära en gräns var det en så kallad råskillnadskälla. Detta kan i folkmun ha förvandlats till namnet Ruskela källa. Själva källan ligger inte direkt vid råskillnaden utan på en allmänning, så att alla hade tillgång till vattnet. Torra perioder kunde det behövas om brunnarna vis torpen sinade och både djur och människor behövde vatten. Den här källan springer ur berget och sinar aldrig. Ruskela källa var också känd för att vara hälsobringande och man lär ha offrat i den så sent som 1860-talet.

 

Under flera år tog Broddetorps borna vatten från denna källa genom en ledning ner till samhället. Idag är källan och dess omgivning naturreservat.

 

Från källan till Broddetorp är de ca 3 km och till Segerstad är det ca 4,5 km.

 

Källa Västergötlands museeum / Länstyrelsen Västra Götaland.

Länk till en eniorkarta som visar platsen  http://kartor.eniro.se/m/pGz1e

Vid Ruskella finns det en grillplats.
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS